.40059.27590
Man musst Gott loben, der uns auf
diese Zart augehoben, hwarwid hon
utgjöt ymnoga tårar. Ifrån den
tiden har hon rätt oftra låtit för-
märka sin innerliga längran, at
Frälsaren snart finge gjöra henne
färdig at tag henne hem till sig.
det kunde man ock något för pass
skönja på henne, då hon betygade
en särdeles längtan at tillika med
Syskonen blifwa delacktig af Herrens
lekamen och blod i det hel: sacramen-
tet, och gaf derwid på visst sätt till-
känna, at det torde wara sista gån-
gen härunder. Annan dag pingst
lät hon i anledning af någon omständ-
dighet tydeligen förstå, at hen-
nes hemgång woro hos henne afgjord
och hennes yttrande derom gaf mig
et djupt intryck. <hi rend="underline">d 3die Junii</hi>, då
jag hade kjöpt något till wårt hus-
håls behof och lämnade det åt hen-
ne, sade hon: det war wäl, du be-
höfwer det på min begrafning.