.40050.27451
den glädjen som jag kände därwid låter icke be-
skrifwa sig, den förenämde Brodern kom då
in och fann mig uti en hel annan ställning än föruti, jag
bad honom blifwa hos mig öfwer natten, hwilket han
och giorde, jag berättade honom då huru Herren
hade befriat mig ifrån mina Synda band. Ifrån den
tiden har wittnes bördet i mitt hierta om min Nåda
lått, änskjönt min uselhet warit ganska stor, och jag
mycket föränderlig icke upphört. Wid denna
tiden blef mig uppagit af Broder Långberg at hålla
sälskap för ynglingarna, warwid jag åtnjöt mycken
Nåd för mitt hierta, och år 1752 med lediga
Bröderna, mig till mycken wälsighelse. År 54. giorde
jag med Brödernas samtycke ett besök på
min födelse ort, och tillika uti Giötheborg där
jag uppehöll mig 10 dagar, på bort och åter resan be-
sökte jag allestädes där wäckta själar fants, det war
mig en utmärckt nådatid. Hierteligen glad war jag
då jag åter kom hemm och fick se och tala wid mina
kära lediga Bröder, och wi frögdade oss såsom barn
tilsammans. Igenom den söndring, som war ibland Sysko-
nen förlorade ock jag så småningom den innerliga för-
bindelsen och känningen, som jag förr hade haft utaf
Frälsaren, men behöllt ock Brödernas förtro-
ende, och gick så min gång fort med till 1760 då de
kära Syskonen Ikes kommo hit. de 2 första åren måste
jag altid följa Bröderna til honom emedan han
intet kunde språket. Han började at allfwarligen
hålla efter oss, och mig war det altid swårast, jag sade till
honom