.40049.27417

min käre Frälsare. Ack! det war mig
flera gånger i min enslighet så sött, at
få barnsligen kasta mig i min blodige
Frälsares kärleks armar, när jag
kom hem ifrån werldens owäsende!
Ibland andra tilfällen påminner jag 
mig, då jag om aftonen kom hem ifrån
Riddarhuset, då Bänkmanswalet med 
mycket krångel blifwit hållit den 27
Juny, då jag skref den sången: "Från
butter, förströelse" pp. Ack! huru ljuf,
war då icke öfr mitt hjerta, Sö-
taste Jesu!. - Ja, kan wäl någon
ting i himmelen och på jorden så fäg-
na en fattig syndares själ, som Du,
aldrakäraste Herre Jesu, när Du be-
wisar, at <hi rend="underline">Du</hi> - <hi rend="underline">Du</hi> älskar ett sådant
ringa stoft! - det är Nåd, rätt oför-
skyld Nåd.
År 1772. Nu blef jag mycket oroad däraf,
at