.40059.27595

låg stilla och befredad och ofta med
leende miene. Jag söng henne då
och då någon wärs; om natten
föregingo många förändringaar i 
hennes hydda,  stundom war ar-
betet starkt och då wardt hon helt 
kall, stundom qwicknade hon åter
wid och kom sig något före igen.
<hi rend="underline">d: 17de</hi> kl: 6 om morgonen som
war hennes hemgångsdag slog jag
up för henne en tysk lösen som het: 
wir wissen, so unser irdisch haus die-
ser Hütte zerbrechen wird, dass wir
einen Bau haben von Gott erbaut,
ein Haus nicht mit hauden gemacht
das ewig ist im Himmel. 2. Cor. 5. 1.
durch seine ausgespalt in Zeit, wird
unser Seele heimgeleit´t. Jag läste 
densasmma för henne och söng henne
den wärsen som derunder står, jäm-
te andra af lika innehåll. En stund
derefter frågade jag henne om hon
wiste hwad dag det wore, och om