.40063.27669

at ofta gå i kyrkan och höra Guds ord, så gafs här 
dock äfven tillfällen till mångahanda förströelser; jag 
blef ombuden at fara ut, bese allehanda dårskaper, 
vara i verldsliga Sällskaper; ock om de ock icke vore
af de fäfängligaste; så vore de odkc för mitt hjerta
skadliga. Jag drogs småningom till verlden, och 
längre bort från Frälsaren. Men när andra men-
te, at jag var rätt förnöjd, kände jag en hem-
lig oro i min själ, ty jag saknade min Själavänn
och den frid hans närvarelse har med sig. Så 
tillbradte jag 8 år, under mångahanda om-
skiften, till dess min hulda Frälsare gaf
ett lyckligt tillfälle at vända om.
Det var vid åtnjutandet af den heliga, nattvar-
den, (<hi rend="underline">at</hi>) som jag fick känna mitt fördärfvade
hjerta, och det olyckliga tillstånd, hvaruti jag
mig befann, så at jag några dagar snart förfal-
lit i förtviflan. Men en dag, då jag gick
i min kammare, såg jag i trone min frälsare
full