View source for .40002.25019

<p dir="ltr" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt"><span style="line-height:1.38"><span style="font-size:12pt"><span style="font-variant-numeric:normal"><span style="font-variant-east-asian:normal"><span style="vertical-align:baseline"><span style="white-space:pre-wrap">kanske ha utkorat mig til salig &aring;ter t&auml;ngte iag nu n&auml;r men det sker w&auml;l iust icke mig s&aring; t&auml;ngte iag om iag kommer i helwetit s&aring; skal iag be dig den onda andan ike pl&aring;ga mig &aring;ter t&auml;ngte han &auml;r en fiende til m&auml;niskan der i h&ouml;r han mig w&auml;l icke d&auml;r til k&auml;nde iag och en afwighet emot Gud f&ouml;r den t&auml;ngkan wille iag dok altid g&ouml;mma mig sielf iag hade en h&auml;ftig och stor &aring;ngest h&auml;runder men dete f&ouml;ll mig icke in at tala derom iag m&auml;rkte at i barna &aring;ren altid d&aring; iag skulle l&auml;sa heller h&ouml;ra om fr&auml;lsar&auml;ns lidande hade iag intet behag utan snarare en afsky der f&ouml;re den tanken l&auml;mnade iag icke rum hos mig iag wiste w&auml;l at han hade f&ouml;rsont oss m&auml;d Gud men iag t&auml;ngte det skulle s&aring; wara huru litet iag s&aring;g d&auml;ruti war isynerhet en g&aring;ng at m&auml;rka jag l&auml;ste i hans lidandes ber&auml;ttelse hur folket ropade twi tig och pariserna sade &auml;st du Chrisrus s&aring; hielp dig sielf, d&aring; sade iag til min mor han skulle ha g&aring;tt ner s&aring; har de f&aring;tt se at han war Gud min mor sade Gud n&aring;de oss om han d&aring; har g&aring;tt ner, Detta war d&aring; iag war 8 &aring;r det war mig altid s&aring; at n&auml;r en sw&aring;r t&auml;ngka kom s&aring; gek iag s&aring; l&auml;nge der m&auml;d tils iag tr&ouml;tnade d&aring; kom et spr&aring;k heller w&auml;rs och uppmuntrade mig, iag war ock iblan upfyld af det w&auml;rdsliga i mina tankar i synerhet hade iag tycke f&ouml;r granna kl&auml;der, w&aring;rt w&auml;rd f&aring;lk hade en doter hon skulle gifta sig, af detta tog iag mig och et &auml;mne at roa mina tankar, men i f&ouml;rd&auml;rfw&auml;ts k&auml;nnedom war iag aldeles d&ouml;d, hon wille ha mig i sin ti&auml;nst hwilket och skedde hon fik en skr&auml;ddare och wi sat m&auml;d honom och sydde </span></span></span></span></span></span></p>