Moravian Lives

ock åtnjöt derstädes för första gången den h. nattwarden
til min oförgäteliga wälsignelse. icke långt derefter
wille man nödga mig til ägtrenskap, ock bragte 
det så wida, at jag förlofwade ig med en prestman,
hwilket iag så låta passera för at komma från min släckt-
inge, som i allt warm mig emot. Jag hade wäll mycken
swårighet, då jag tog mit ord igen; dock halp mig den
k frälsn ock derutinnan. Som iag en gång war i största
förlägenhet öfwer mit tillstånd, kom mig oförmodandes
den sal, gref: tryckte tal til hands, genom wilcket gienom-
sökande mig på en blef klart, hwar på det än hos mig
felades. Jag ansåg mig som en förllorad syndare, som
på icke anna tsätt kunde bli salig än allenast igenom
Jesu blod. I denna Situationen åtnjöt jag det hl. Sacrament:
hwarwid den k: frälsn uti sin blodiga marterbild trädde
mig för hiertat på et så lif acktigt sätt, at det icke war mig
annorlunda än som såge jag hans blod flyta öfwer min
kropp och siäl. Jag war såsom nyfödd och weste icke för 
täcksägelse, skam och bögelse, hwad iag skulle göra min
trogna frälsr, som hade ryckt mig som en brand utur 
elden. denna mins hiertans förändring giorde min
slacktinge ännu fientelre emot mig han innestängde
mig såsom en fänge, at der igenom twinga mig til 
at afstå med brödreners Lära, ack anklagade mig til
-- hwilken gaf honom til swar: at jag wore redan en hel
Hhutare, han mått heller lämna mig i frihet; ty han lär
nu intet mer kunna bringa mig från den falska Hhska läran.
På mycket bedjande lämnade han mig ifrån sig och jag reste
derpå 1747 på et besök til Stockh: hwarest jag lärde at känna den sal.
br. Werw.