Moravian Lives

A: 1772. den 4 May tog Frälsaren våra Syskon Linhults Barn, Anna Christina Linhult hem till Sig. Hon var född 1764 den 3 dje April. Under hennes Uppwäxt sökte hennes Ka Föräldrar at, så mycket gjörligt war, wakta henne för allt Omgänge med werldsligt, sinnade Människor; och war deras Åtrå och Begjär, at detta Barnet måtte upwäxa til Frälsarens Ära. A:67. då de Ka Syskon Pihls woro komna hit til Götheborg, och Barna Lägenheterna inrättades: gladde detta Barnet sig helt besynnerligen däröfwer, och wille ey gjärna försumma någon Lägenhet, utan begjärlig at komma i Barna Stunderna. A: 68. mot Årets Slut lät hennes Ka Far engång en Organist komma til sig, för at stämma ett Clavér; då den nu ey kunde få Clavéret så som han wille efter sitt Tycke; så swor han en ed efter annan; då sade Barnet til honom: ”Spela då, så wil jag sjunga: Söta Jesu, tag mitt Hjerta til en Lön för all din Smärta”! då blefw den Mannen rätt bestört, och sedan hörde man honom ey mehr swärja. Som nu Syskonen Pihls boor i hennes Föräldrars Hus, så fick hon en besynnerllig Kjärlek til dem, så at hon och bad om at Natt och Dag få wara hos dem hwilket och skjedde; och Barnet så wäl, som Syskonen Pihls, hade i den Tiden besynnerligt Nöje med hwarannan; och det warade öfwer ett halft År; intil A: 69. då Systern Pihl sjuknade af en stark Sjukdom. Just wid samma Tid i Marz Månad 69 gick Syskonen Fasts lilla Dotter hem till Frälsaren. Från den Tiden yttrade lilla Anna Christina sig ofta, at hon och wille gå hem til Frälsaren. Sedan den Tiden har hon ock emillanåt wid sina LekaSaker alltjämt haft at gjöra med LikSwepande; hon har ock ofta bedt sina Föräldrar, at, när hon är gången hem til Frälsaren, Magister Andrén ändteligen skall följa henne til Grafwen och kasta Mull på henne, och at Farbröder finge bära henne. Frälsaren hade lagt ett besynnerligt Förstånd i henne. Hon lärde snart at läsa Tyska. Och innan hon hade lärt at skrifwa Bokstafwer rätt, så kunde hon redan läsa alla skrifwa Saker. Hon skrefw

(:som aldrig hade hördt eller förstod Swordom:)

skrefw och åtskilliga Brefw, som hade godt Sammanhang, så at man kunde läsa dem. Öfwer sin Qwickhet kom hon mången gång i Nöd, när hon blefw tiltalad därom; men man märkte alltid Böjelse hos henne så at hon genast bad om Förlåtelse wid sådana Tilfällen. Hon har mången gång sagt några Ord om Frälsaren til blott naturliga Människor, hwaröfwer de efteråt kommit i Nöd, och förundrat sig öfwer detta Barnet. Detta har händt flera gånger med Bondehustrur, som kommit dit i Huset, at sälja något. Så hände ey länge sedan at en Hustru, som i många År warit wäckt, kom til hennes Ka Moder, och beklagade sitt Tilstånd för Modren; I detsamma gick Modren utur Stugan; och då sade Barnet til denna Hustrun: ” Kjära du! Gifw dig helt och hållit åt Frälsaren, och war stilla wid Honom, så skall det gå dig wäl; och när jag kommer hem til Frälsaren will jag bedja Honom, at Han och snart skall taga dig til Sig”. Detta förtälde denna Hustrun för Syster Linhult med ett rördt Hjerta. Den 3 dje (nästledna) April 1772 som war lilla Anna Christinas Födelsedag, hade hon 3 af de andra små Systrarna hos sig, söng verser med dem, och läste ett af den sal. Grefwens tryckta Barna Tal med en därtil hörande Bön. Dessa Barnen föll då och ned på Knä tillsamman med Bön til Frälsaren. Och öfwerhufwud war det henne en besynnerlig förnöjd dag. Inemot nästledna PåskaHögtid, sedan de smärre Flicke Barnen då på lång Tid ey hade haft några Lägenheter, beklagade hon sig, om då på Långfredag ingen Lägenhet skulle blifwa för Barnen. Men efter Systrarnas Lägenhet på Långfredag höll Systern Pihl en kjännbar Lägenhet för Flickobanen, hwaröfwer då lilla Anna Christina hjerteligen gladde sig. Straxt efter Påskatiden förtälde hon en af de andra små Systrarna en Dröm, som hon hade haft, och sade: ” jag drömde, at jag sprang mycket i wår Gård, och at i detsamma ropade Moster Pihl på mig, och sade: ”Nå lilla Anna! Hur kann du bära dig så åt, då du likwist wet, at du snart skall gå hem til Frälsaren”. Därjämte sade hon til den andra lilla Systern (hwilken hon förtälde drömen:) ” När jag nu går hem til Frälsaren hwad tänker du då? Nu

Nu på någon Tid märkte man at hon war sjuk, hwarwid hon dock gick uppe. Den 27 April fick hon Anfall af en heftig Maga Sjuka, och det tog dageligen til hela den Weckan igenom. I de Dagar talade hon ofta med sin Ka Moder om sin Hemfärd til Frälsaren, och sade bland annat: ” Ka Mama! När jag är gången hem til Frälsaren, är då så god och gifwer några mina Kläder och några mina Leke Saker til mina fattiga små Systrar; ty deras Föräldrar kan ey köpa dem något”. Hon hade ofta för sin Ka Moder ankat därpå, at hon nu wäxte så stoor; hon sade: ”Jag räds, at när jag är gången hem til Frälsaren så kan jag ey bäras til Grafwen af Farbröder med Handdukar, utan på en Likbår. Lördagen den 2 May om Aftonen sade hon: ” I Natt lär jag wäl få en swår Natt; det är wäl ock så; när man får gå hem til Frälsaren, må man wäl förut wara något sjuk; men jag håller mig wid mitt Språk: Några dagar förut hade hon tagit sig ett Språk, och fick detta: Salig äst du, som trodde. Söndagen, den 3 May om Morgonen war hon ännu uppe; men inemot Kl: 9 blefw Systern Pihl af Föräldrarna kallad ned i Stugan til henne; då såg man, at hon fick inwärtes Slag. Systern Pihl blefw då sittande hos henne. Allt emillanåt kom hon sig före; och Systern Pihl frågade henne, om hon wille gå hem til Frälsaren? Hwarpå hon med en wänlig Mine swarade Ja. Efter Middagen kommo Systrarna Lisa Roos, Lisa Lehsberg och Magdalena Deber, och blefwo med sittande hos henne. Hon höll Systern Pihl ständigt i bägge Händerna, och kyste henne mycket. Då frågade Systern Pihl henne, om hon wille taga Afsked? Hon swarade: ja. Därtil kommo då hennes Ka Föräldrar; och hon omfamnade dem, och kyste dem rätt mycket; hon kyste och hwar enda, som war när henne. Allt emillanåt söng Systern Pihl några verser för henne. Mot Aftonen kom och Br: Pihl hem; han söng henne då och några verser. Anfallet af Sjukdomen arbetade så än ständigt i hennes Kropp hwaraf hon dock wäl ey hade någon kjänning. Natten

154804794. emillan den 3 dje och 4 de May, då hon låg helt stilla, började hon at wänligen lee, och såg sig omkring; och detta besynnerligen wänliga Leendet gafw ett kraftigt Intryck hos de då närwarande Systrarna. Klockan 3 om Morgonen märkte man at det led til Slut med henne; och så afsomnade hon Klockan half 7 den 4 de May, som war de lediga Systrarnas Fest. Hennes Ålder war 8 År, 4 Weckor, och 1 Dag. Efter hennes Hemfärd fann hennes Ka Moder 3 Brefw i hennes Gjömor. 2 woro halfskrefwne; men det 3 dje förseglat och skrifwit til lilla Maria Lisa Flygare, och lyder så: ”Min Ka Syster mins du än, när wi sidst woro tilsamman på min Födelsedag, hwad wi då talade och söng om Frälsaren; huru blodig han war för oss; jag är din kjära Syster Anna Christina Linhult”. Som hon wid sunda dagar några gånger hade bedt Systern Pihl, at hon wille swepa hennes Lik, när hon woro gången hem til Frälsaren, (: Hwarpå hon och hade fått wist Löfte:) så skjedde detta Tisdagen om Aftonen, då hon lades i Likkistan. De öfwriga Dagarna i den Weckan kommo de flesta af wåra Syskon och många andra här i Staden, at see hennes Lik med hjertans, Förnöjelse; ty hennes wänliga Mine intog enhwar. Hwad för en besynnerlig kjänning som warit wid hennes Begrafwning, det wet enhwar, som warit tilstädes därvid.