Moravian Lives

hwart hen skal iag dåk fly m m och böriade siunga
några werser men ret som iag siter och under
tårar siunger så kommer iag med mina tankar
in uti doms prosesen som beskriwes uti ewangel-
liumet om ytersta dommen iag måste då lega boken
ifrån och fölia den betraktelse iag då har fådt
iag wart då i mit samwete fram hawd för dommen
och der måste iag skrifwa under at iag war förbannad
och det intet alenast för minna onda ierningar utan 
i synerhet för all herrans på mig bewista nåd
och barmhertighet som under min hela lefnads
tid war wederfaren det liude intet annat i min
siäl en förbannat och iag tykte iag hörde intet
annat för mina öron en det samma war iag
war, iag hade då en wän hos mig som iag wel
hade kunnat öpa mig före ty hon tyktes wara 
en insum sökande siäl men det war en serdeles
nåd af herren at iag kunde tiga hon talte mig
til många gånger men hon fek bara til swar
let wara mig, iag såg nog förstöd ut, och intet fek
hon mig at smaka något til kropens under stöd
för en sent om afton. iag hade då ierna welat
talt wid herr mag: ty han spisade midag i huset
der iag bode iag hade bud til honom men fek til
swar at han intet hade tid detta war en fredag
och iag råkade honom intet för en om måndagen
emedlertid fek det alt iöpare röter hos mig
och i min för wirrade stelning trode iag at