Moravian Lives

och sedan iag nu kom ibland syskonna så fek iag höra dessa
orden som iag wel aldrig trode iag skulle få höra i tiden
mer det felas blått att ord af tig, en enda droppe
blod, så är min armma siäl i mig, til hemfart gennast god
huru besynnerligt det kom mig före ner iag första gå-
ngen hörde dem siung och kan iag inte sega, hufwudsum-
man af dessa timmars förlop war at jesus war min och iag
war hans för hans utgutna blods skuld, ner iag då qwikna-
de wid och fant at iag war i samma belegenhet til kroppen
som ner iag somnade så frakte iaag min mor om iag intet har
siungit nij swarade hon wi har alla tenkt at du war död 
men iag trode at du skulle komma dig före och beslöt at om 
du skulle ligga tåken i twå dagar skule ingen få röra dig 
iag mådde lika saligt til siälen i några timmar men
sedan böriade iag at at tenka wad mån detta wara för
ett tilstånd iag har aldrig hört  tallas om sådant men nog
har iag hört at det fålket som tala så myket om iesu blod
och siunger der om de siunger så länge tils de står mitt i 
afgrunden, iag blef så räd för min tro iag då har haf
och börjiade taka Herren at han inte lät mig dö den gång.
utan siänkte mig lifwet ty då har det gåt illa med 
min salighet och trode at det war satan som har in-
billat mig sådant, iag bad Herren han skulle ta ifrån
mig alt det iag har sängnat mig öfwer och hade iöra
nog inna iag hant slita mig lös men så stog det inte 
så länge på  förr en iag war i min gamla stälning igen 
iag hade ingen att öppa mig före och inte tordes iag nem-
na detta för någon, men den tiden war en präst bekant
hos mina  föräldrar han kom dit på besök af honom
hade iag tilförne talt wid så han wiste huru det war
mig han låkas med mig och bad mig seia om inte något
har före gåt hos mig under denna tiden, för honom sa
iag alt sammans och han wart hiärtelig glad och sa att
han låter ingen gå hädan innan han fått siänkt dem
syndernas förlåtelse i sitt blod hon bör nu wara glad