Moravian Lives

många andra till fällen, och som jag eij nog kände
mig själf, war jag i mycken fara. men det war mig 
ändå så i mitt hjerta Herre Jesu bewara mig, håll
din hand öfwer dit arma barn hwilket han ock gjorde.
åfta gack jag i en wrå kastade mig ned för honom
gret och bad om nåd och förbarmande.
Så långt har hon själf skrifwit
1775. d 18 aprill blef hon gift med sin efter lämnade
man wår Broder skräddaren Wallander, i hwilket ägtenskap hon
lefwat nära 29 år och det frälsaren wälsignat med 
5 barn 3 sönder och 2ne döttrar, som nu alla med hjerte-
lig smärta sakna henne: Hon war en god och ömsint
maka och moder hennes Caracter war ömhet och menisko-
kärlek war wid hon åfta gack så långt at hon å sido-
satte sitt egit wäl, och sin hälsas då hushållet ökade
sig, och hennes mans förtienst aftog, Resolverade hon sig,
ehuru wäl hon war af klen kroppsställning och swag hälsa,
(hon hade redan i sin ungdom blodspåttning) på fleras 
anmodan at lära sig barnmorske konsten. Anledningen
der till war hennes förträffeliga gåfwor at skiöta siuka
hwarom hon åfta blef anlitad, 1794. blef hon barn-
morska och blef almänt älskad, och saknas nu af
ganska många både inom och 
utom wårt samfund, hwilka åtnjutit hennes 
skötsel.