Moravian Lives

en stor förändring i mitt hjerta. Jag kände mitt
synda fördärf med smärta, och det blef mig klarare;
men tillika hela widden af min Jesu förtjenst. Jag
hängaf mig med hela mitt elände åt honom.
Ifrån den stunden lämnade jag helt verlden, och 
alla verldsliga Sällskaper; ty jag hade funnit den
min själ kär hade: han var mitt sällskap
stundelig. I 5 års tid gick jag sedan bestän-
digt och hörde denna mannen, i alla hans
ottsånger, aftonsånger, morgonpredikningar
och skriftermål, mig till stor välsignelse.
Under den tiden blef jag döf, hvarföre jag i
några veckor inte kom, att gå till Clara. Men
en dag, då jag hjerteligen hade längtat efter
nattvarden, och gick dit, oacktadt jag var döf,
skännkte min söta Frälsare mig den nåden, at jag
under skriftermålet hörde hvart ord till min
största förnöjelse: men efter Communionen
blef jag åter döf igen, tills dagen derpå; då jag