Moravian Lives

hwarföre jag och plågad emig mycket.
Jag blef snart uptagen, samt äfwen
Candidat; men jag förblef i bemälte
Situation. Jmtl. föll jag derpå, att re-
sa till backars till Stockholm. då jag
första gången talte om det, för min 
arbetare; feck jag dett swaret, at jag
dock hade kallelse till församln.
Jag uppehölt mig en lång tid dermed, och 
tänkte mången gång liksom wilja bry
ta mig igenom; ja om jagt och skulle dö:
men hwad jag gjorde, isynnerhet ute
på marken, eller intet gjorde: war det
mig så, som förbannelsen hwilade öf-
wär mig. jag tänkte, och sade till Fräl-
saren, hwarföre han kallat mig; och häl-
dre låtit blifwa mig wärlden; ja
jag önskade at jag icke warit född, eller
meniskja. under detta jämerliga till-
ståndet, war jag ofta så Confus, at jag 
icke wiste knapt hwad jag under händern
hade. hanget, at resa till baka till Stock:
tog öfwerhanden, och jag anhölt flitigt 
derom: änteln öfwerlade bröderna, der-
om; och blef derwid at jag feck min å-
stundan. bröderna bewiste mig mycket 
trohet, samt understödde mig, till resan.
dagen