Moravian Lives

wiste ick ehwart hän jag kom, ty
han sade mig slätt intet derom.
Broder Sten, talte litet med mig, men 
jag war då första gångl såsom en 
dumbe; han tllstadde mig at så be-
söka honom när jag wille, hwilket
jag och snart och ofta gjorde. det fö-
rekom mig besynnerligit, at han så
allenast talte, och handlade om 
frälsaren; men jag rönte något 
besynnerligit derwid, så at jag fat-
tade helt förtroende för honom,
dock war saken mig icke ännu klar. men 
den k: Frls: begynte nu sanrt, at gjö-
ra sig bekant för mitt hjerta; och 
jag war i en obeskrifwelig salig 
kjänsla: detta warade eij länge,
om en morgon då jag waknade 
war alt borta; och jag kjände at
jag hwarken hade tro, eller hopp 
uti detta tillståndet; slog jag up
bibelen oc tänkte tag mig tröst,
och bekom straxt de orden, den der 
icke tror