Moravian Lives

Kort berättelse om lilla Samuel Haggrens lefwerne och saliga hemgång.

Några dagar förrän han blef född, hörde hans moder en morgon likasom någon ropade: Samuel ! Just i det samma waknade hon och berättade sådant för hans fader, de kommo då straxt öfwerens, /: at om hon skulle föda en son :/ han skulle kallas Samuel. 1775. d: 9 Decemb: blef han född, och fick så i det Helga dopet detta sitt namn. Dagen efter hans födelse, tog hans moder ur sin språklåda, et språk för honom, och fick just detta: Jag hawer kallat dig wid namn, du äst min. Esa: 43:1. Hwilket war honom ganska wiktigt. När han blef et år gammal, kunde han gå och jollra, när han war 1 ½ år, talade han tämel. rent; men wid 2 års ålder, talade ha helt rent och förståndigt efter sin ålder. Han war et qwickt och muntert barn; hörde gjärnas talas- och sjungas om Frälsaren, lärde ock snart själf några werser. När han war 3 år, och fick fira sin födelse=dag med barnen om Jul afton; blef det honom så kjärt; at han sedan, nästan dageligen, tillika med sin syster lekte, såsom de skulle wara uti en lägenhet.

Han skaffade tillsammans dockor och små träbitar, ju flera desto häldre, och sade: Denna skall loss warde den och den brodren; hwarwid han upräknade alla små bröder som han satt i lägenheterna; men wid alla tillfällen war lilla bror Königsén nu ibland dem han nämnde; fas than aldrig sett honom mer än aftagen på en tafla hos hans morfader Ike. Små systrar brydde han sig eij synnerligen om; men med små bröder och sina Cousiner trifwdes han gjärna. Han gaf sig eij tillfreds förrän hans fader skaffade honom en wess som sjungdes om Julafton: Jag faller för din krubba nid, etc. När han fick komma i lägenheterna war han ganska glad, och sade ofta under det hans moder klädde honom: I sommar går jag till Frälsaren ; intet denna sommar utan en annan sommar. Mången gång då man talade om Frälsaren och den tillkommande Härligheten, /: Under det at han hade at sysla med sina leksaker, och då ingen tänkte at han gifwit

ack på wad som taltes :/ kunde han en stund efteråt uprepå altsammans, och wille hafwa förklaring på det han eij förstod. När han om aftnarna hade lagt sig, och man satt wid hans säng och sjungde för honom; frågade han stundom: Står nu de små änglarna brede wid min säng på denna sidan? När man swarade honom: Ja de stå der, sade han: Men Jag ser dem intet. När man då sade: Frälsaren har befalt dem stå och ackta dig, och de se dig; fast du eij ser dem, så war han nögd och trodde det enfaldigt. På sin Födelse=dag d. 9 Dec: förledit år, war han hela dagen mycket munter och förnögd, men emot aftonen blef han sjuklig; började straxt mycket tala om Frälsaren och sin hemgång. När hans moder och hans lilla syster, talade om de dödas upståndelse, och huru Frälsaren skall utsända sina änglar med Basuner, at upwäcka alla dem som älska Frälsaren; så blef han så intagen, som han redan skulle warit i den ställningen. Denna hans sjukdom warade i 6 weckor, sedan började han blifwa något bättre, så at han åter några dagar kunde wara uppe,

då han dagligen lekte med sin syster; om lägenheter, kjärleks=måltider och begrafningar. Han sjuknade snart å ny, och då sade han straxt: Nu går jag snart till Frälsaren; hwilket han i 3 dagar ofta uprepade. Då nu hans moder gaf honom några ordinerade Medicamenter, och han tog dem willigt in; sade hon: Ingen har så snäll gosse som jag har, så sade han: Åh! Jo många, mycket folk har sådane. Sjukdomen tilltog dageligen, och han började fanticera om Frälsaren, om lägenheter, om små bröder och systrar som han tyckte sutto på hwar sin sida om hans säng; samt om den himmelska härligheten etc: en gång sade han sig se Frälsaren på korset och Maria sitta wid hans fötter. En gång sade han: Si, där räcker en fram en hand ur himmelen, och spiran den räcker han fram bara litet , litet. En annan gång satte han sig upp i sängen, tog omkring sig med händerna och sade: Åh! Det är ock mycket skjönt här i werlden; si så skjöna och härliga rosor, hwarwid han nämnde dem med så främmande namn; som ingen nu kan minnas. Dylika fantacier woro ofta för honom.

En gång erhindrade han sig at Frälsaren hade druckit ättika, och frågade: om han äfwen skulle få dricka ättika när han kommer till Frälsaren? Hwarpå syster K: swarade: At han där skulle få obemängt win. Sade han: Ja så. En gång sade han: Hwar är den lilla brodern med wita jackan som står mitt i ringen? Han swarade själf: Ja så! Det är lilla bro H: … En gång sade han till sin syster: Kom min lilla syster och fölg med mig, och tag mig wackert under armen. Sedan sade han till sin moder: si här, tag denna kronan och bär henne till min syster, han pekade bredewid sig och sade: si här står kronan. Onsdags middagen stod hans moder helt tyst och såg på honom, då han sade: Hwarföre skriker Mamma? Straxt efter middagen började han få slag i wänstra sidan, då han började med käcka rop; dem han lika som sjungde fram med en behagl: ton, då man äfwen med=Instämde och sjungde werser, hwarwid han såg ganska förnögd och glader ut. Detta tillståndet warade till sent om aftonen, då han eij mer förmådde tala; utan låg hela den

natten och föl. torsdagen, lika som i en ständig slummer. Hans krafter aftogo mer och mer, men när man sade honom: Den kjära Frälsaren kommmer snart och hämtar sin lilla Samuel; så blef han obeskrifl. glad och fick en mycket ljuflig blick. Fredags morgonen d: 25 febr: kl: half 5 afsomnade han så tyst och stilla; som ett ljus utslåcknar, under det de närwarande sjungde honom hemgångs=werser, hwarwid kjändes en ljuflig Guds frid. Hans lifs=tid här nedre, har warit: 4 år, 2 månader och 18 dagar.