Moravian Lives

Personalia:
den gifta systren Anna Bagge, född Bundi, war född d 4de
Nov. 1720. på landet, 8 mil från Götheb. der hennes fader den Tiden war
kyrkoherde, och sedan Prost i Uddewalla öfwer et Contract af 18 Pasto-
rater. han war en samwetsgran Mann och sökte, at efter sin insigt befordra guds Rike. den sal. systren fick jemte sina öfriga syskon
atnjuta en ordentel. upfostran. Sedan fadren war gången utur
Tiden, fans huset i fattiga omständigheter, och barnen försking-
rades hit och dit. Anno 41. kom hon hit til Götheb. til sin faster, och hade der
en swår lefnad, efter fastern behandlade henne ganska hårdt, men dock
icke wille släppa henne från sig, tills wår sal. Sr. änteligen gjorde
aftal med en annan Jungfru, och flötte til den samma, och desse
båda sedan bodde ihop, och förwärfwade sit underhåll med söm.
Anno 43. wardt hon öfwertygat om sanningen genom Prästen Lenberg
som då predikade Frälsningen, och genom samtal med den sal. Systern Jönig,
Anno 45. wardt hon upwäckt genom Prosten Arfwidsons Predikning-
ar, då uptäcktes hennes osaliga tilstånd för henne; hwaröfwer
hon kom i stor oro och förlägenhet, så at hon ofta hwarken
kunde äta eller sofwa; men tilbragte dock en lång tid helt en-
sam för sig sjelf tils Anno 46. då hon lärde at Känna de K. Sal. Syskonen
Becklinds; derigenom kom hon i umgämge med de led. Srrne, och
kort derefter i deras sälskaper, som den tiden hölts af den sal. srn
Becklind och Ebba Lyding, och sedan af Pr. Arfwidssons första sal. fru.
Anno 48 kom hon genom syskonen Becklinds föranstaltande til sysko. Kulmans,
hwilkas hushåldning och barn hon åtog sig med flit och trohet i 3 års
tid, tils Anno 51 d 20 Jun: då hon efter rådgörande med de K. syskonen
Werwings och brn Petter Mall, giftes med br. B. Bagge, och har
sedan inemot 20 års tid fört et förnögd ägtenskap med ho-
nom. Sedan han war gift, hade hon det nöjet, at med sin mans
fulla samtycke, kunnaa sköta och försörja förenämnde sin faster
i hennes ålderdom och til slut än detta, at den gamla frun under
sin sista sjukdom yttrade ånger öfwer sina synder, och längtan ef-
ter frälsningen. hon hade af Naturen en lätt, fri och påstålig art.
kunde ock ganska snart uppehålla sig öfwer andra menniskor
och råkade derigenom mången gång i omständigheter, som
betog henne åtnjutandet af det kära och förtroliga um-
gänget