Moravian Lives

des utom hade han at kämpa med et mycket ondt sinne hans bekymer tog mer och mer til han beslöt i sig sielf at icke mer gå ut utan lämnade sin nödiga handel til sko arbetet i min mors händer han war på de 3 sista åren af sin lefwnad alenast en gång drucken då war han i sådat herte grad at wi om natten icke sök såfwa min mor war en af de första murbeks och Tålstadie åhörare samt hölts af de fromma för et helgon iag såg henne ock wist i från barna åren hafwa sig sin salighet angelägen hon wille och wärka på min fader, när han e gång sade han kände den Helga Andas bestrafning hos sig, det är det icke sade hon utan det är dit onda samvete som plågar dig Guds Ande är icke en i synden liggande mäniska hon sade sän at hon har sagt detta på det han icke skulle få en falsk tröst han wart iblan öfwer henne så nära disparat och slog henne det hon likwäl bar mäd tålamod der emelan war han i stor jemmer han gek iblan på golfwet och wred sina hender iblan satt han wid sitt arbete och söng och grät och ubrast och kunde iag doch få komma inom dören i Guds rike en söndag satt han och siöng ien gammal sång bok som han hade mycket kär, under et innerligit gråtande, den börias så, min Jesu from i himmelen, du wärdigas upp wäcka för mig på jorden sådan wän i hwilko iag uptäka, i tysthet han mitt samwets sår, och wad mig mäst om hiertat står, trygt på hans hierta lägga