Moravian Lives

och Lagen i hjertat; men då
jag detta märkte, så <unclear>slet</unclear> jag
mig med gevalt ifrån Lagens
band och <unclear>ge--</unclear> oblygt til Lam
met, och sade: Du än min;
och det var alt nog til min
befrielse. Lofvat vare Guds
Lamm. Det han varit bland
<unclear>ofs</unclear> här i staden et fel, at
vi velat vara så Lagvalna;
men då vi fått vetat at
Lamm et icke vil så <unclear>haf--</unclear>
det, så ge vihonom gär
na äran, Fast det ännu
hållen hårdt hos många
af våra vänner.
Då jag <unclear> ---</unclear> läsa OlofGrens
bref, <unclear>däri</unclear> han sade sig
varit uti Stockholm nog